sorg
Hela gårdagen var jag lyckligt ovetande om vad som hade hänt. Med bara Sveriges tv-kanaler och utan tidningar kan man lätt missa nyheter, även stora och tragiska sådana. Dessutom är halva min familj bortrest så de visste heller ingenting. Idag kom jag som vanligt till skolan. Jag skulle träffa överassistenten klockan tio för att lämna in några blanketter. Det första hon gjorde var att beklaga sig över det hemska som hänt i Kauhajoki igår. Jag fattade ingenting utan såg bara frågande på henne, varefter jag frågade "vad då?". Hon måste ha undrat i vilken värld jag befann mig i igår. Hon berättade. Jag lyssnade.
Jag f ö r s t å r inte hur detta kunde hända igen så kort tid efter Jokela-massakern. Ingen skola går tydligen säker längre.
Trygga Finland som är känt för att ha bra skolor. Jovisst.
Nu ska jag på föreläsning.
