självömkan
Asch att knäskålen ska behöva hoppa ur led precis då jag har så mycket roligt på gång. Nu kan jag bara ta mig fram med hjälp av kryckor. Jag känner mig nedslagen. Dit for mina danslektioner och dit for (kanske) min resa till Stockholm. Jag som har så sett fram emot bådadera så otroligt mycket. Bara några dagar innan min födelsedag dessutom. Perfekt. Tyck synd om mig.
Jag försöker desperat att peppa mig själv. Det finns ju faktiskt en chans att jag kan hoppa på danskursen senare när mitt knä blivit bättre. I annat fall kan jag helt enkelt börja på nytt när nästa nybörjarkurs startar. Jag måste bara orka vänta. Vara tålmodig. Och resan till Stockholm har jag inte avbokat ännu. Jag kunde ju hyra en rullstol och ha Mia att skjutsa runt mig i secondhand-butikerna. Eller skaffa läkarintyg, få pengarna tillbaka och boka en ny resa senare i vår. Men då måste jag också vänta. Jag har ju redan väntat så länge att det ska bli 12 mars. Ska jag nu behöva vänta ännu längre?
Vad skulle ni ha gjort?
Grattis på kvinnodagen, btw.
Jag försöker desperat att peppa mig själv. Det finns ju faktiskt en chans att jag kan hoppa på danskursen senare när mitt knä blivit bättre. I annat fall kan jag helt enkelt börja på nytt när nästa nybörjarkurs startar. Jag måste bara orka vänta. Vara tålmodig. Och resan till Stockholm har jag inte avbokat ännu. Jag kunde ju hyra en rullstol och ha Mia att skjutsa runt mig i secondhand-butikerna. Eller skaffa läkarintyg, få pengarna tillbaka och boka en ny resa senare i vår. Men då måste jag också vänta. Jag har ju redan väntat så länge att det ska bli 12 mars. Ska jag nu behöva vänta ännu längre?
Vad skulle ni ha gjort?
Grattis på kvinnodagen, btw.
Kommentarer
Trackback
